Camilla

Herregud vad tiden går.... jag hänger inte med! Halvvägs in i oktober, det är kallt ute, dagarna blir kortare och ljusen tända nästan varje kväll.

Nu är det helg, och jag är ledig. Robban är och firar en kompis och Emanuel sover. Jag har ritat en stund och lyssnat på Ångestpodden. Försöker få klart Emanuels Pokémonvägg....

Var över hos mamma tidigare ikväll. Fixade lite bland mammas kort och ramar, så att hennes fotovägg uppdateras med aktuella kort. Varken Robban eller Didrik var med, men nu är det ordning igen :)

Annars har jag tagit det lugnt. Robban gick upp när Emanuel kom in till oss i morse så jag fick sova ut ordentligt. Det behövdes. Behövde vila upp mig ordentligt.
Fick en riktigt varningssignal i torsdags när vi hade APT på jobbet. Hade haft en bra dag på jobbet, under diskussionerna på mötet hade vi jätteroligt, men från ingenstans kom den - paniken. Tryck över bröstet och svårt att andas. Men innan det gick helt åt skogen var min chef där och fick ut mig, hon märkte snabbt vad dom var på väg att hända. En kollega satt ute med mig och pratade om allt möjligt tills jag mådde bättre. Chefen sa att jag kunde gå hem, men valde att sitta med den sista stunden av mötet.

Resten av torsdagen och igår mådde jag inte speciellt bra, men jobbet igår gick bra, och igår kväll gjorde vi inte många knop. Tidigt i säng och en lång sovmorgon idag, så nu känns det bättre.
Men jag är verkligen på min vakt nu.

I morgon har vi inget planerat, så skönt!! Ska nog bara fixa hemma, gå runt i myskläder och håret i en slarvig knut....en sån dag behöver jag!!!