Camilla

När barnmorskan hade sytt mig testade jag att amma Emanuel - han sökte bröstet på en gång.
Amningen satte igång direkt och det gick jättebra.

Under tiden blev Glenn visad runt på avdelningen så att han hittade allt vi behövde. Sen värmde han lite lunch åt oss. (På Södra BB är det självbetjäning, och det finns alltid mat/fil/bröd att hämta - Underbart)
När Glenn åt låg jag i sängen med Emanuel i famnen och var bara allmänt lycklig. Sen tog Glenn över så jag fick äta. Kände mig inte speciellt hungrig, men när jag väl började äta gick det ner lekande lätt.

Barnmorskorna som hade varit med vid förlossningen kom in och sa hej då - dom skulle gå av sitt pass.
DOM tackade MIG för att dom fick vara med under en sån underbar förlossning - när det i själva verket var jag som skulle tacka för deras underbara stöd.
Efter en stund kom en ny barnmorska in och presenterade sig. Hon sa att ryktet om våran lätta och snabba förlossning gick runt på avdelningen..haha
Barnmorskan vägde och mötte Emanuel och berömde honom - blev riktigt glad och stolt över våran fina son.
Sen satte hon och Glenn på en blöja och såg till att han blev ren och fin.

Emanuels Gudmor (som då praktiserade på SÖS) kom och hälsade på en stund. Hon satt en timme och bara höll i honom och tittade på honom. Va riktigt fint att se.
P.g.a influensatiderna var det besöksförbud på BB - så Emma va den enda som fick komma och hälsa på.

En stund senare gick Glenn iväg. Han skulle flytta bilen till en avgiftsfri gata nära SÖS - men han kunde inte lämna bilen där förrän vid 17, så när Emma gick blev jag ensam i ca 1½ timme.
Försökte läsa lite och ta det lugnt. Sova var en omöjlighet, va så uppjagad och lycklig så tankarna vandrade inte ens åt det hållet.

När Glenn kom tillbaka (Med tidningen Cosmopolitan och en stor Chokladklaka=)) ställde jag mig i duschen Helt underbart!!) och försökte kissa, som barnmorskan hade sagt åt mig att göra. Jag blödde och det gjorde riktigt ont, men det gick bra i alla fall.

Resten av dagen gick rätt långsamt. Vi åt, läste tidningar, löste korsord och turades om att hålla vårat lilla underverk.;)
Vi mådde så bra allihopa och ville egentligen bara åka hem. Men samtidigt var det skönt att ligga där och inte behöva göra någonting, och med någon som kom och tittade till en då och då.
Hade vi fått ta emot besök hade allt varit så mycket roligare.

Första natten med EManuel gick jättebra. Han sov nästan hela tiden. Va uppe och bytte blöja en gång. Annas behövde jag inte resa mig ur sängen, han vaknade bara när han ville ha mat (2 gånger under den natten)
Han låg och sov på min mage hela natten, va hur mysigt som helst. Hade inte en tanke på att lägga honom ifrån mig. Han låg så fridfullt och sov.

På morgonen åt jag frukost och vilade lite medan Glenn hämtade bilen och ställde den vid sjukhuset igen.
11.45 hade vi fått en tid hos barnläkaren - om undersökningen gick bra skulle vi få åka hem.
Emanuel fick högsta betyg, så vi gick tillbaks till rummet - jag ammande honom och under tiden åt Glenn lite lunch.

Sen packade vi ihop våra saker, och åkte lyckliga hem till vårat nya liv med Emanuel <3